Framgångsfaktorer nyanländas lärande

Framgångsfaktorer för nyanländas lärande är:

• Hänsyn tas till individuella förutsättningar och behov.
• Mottagandet, då det är viktigt att elevens skolbakgrund kartläggs och tidigare kunskaper tillvaratas, behov analyseras och utbildning kan planeras vidare med hjälp av bl.a. individuella studieplaner.
• Organisationen präglas av flexibilitet, reflektion, utvärdering och vilja att ompröva strukturer och rutiner för att möta individens behov.
• Oavsett vilken organisatorisk modell man tillämpar är det viktigt att den är väl underbyggd, strukturerad, och att det finns möjlighet att följa upp elevernas utveckling.
• Utveckling av modersmålet är viktig för identitetsskapande men också som stöd för kunskapsutveckling i alla ämnen.
• Studiehandledning är det mest outforskade området samtidigt som det lyfts fram som en mycket viktig pusselbit för nyanländas skolframgång.
• Det måste skapas en utbildningsstruktur som stödjer lärare i deras arbete, kompetensutveckling och kollegialt lärande.
• Utveckling av ämnesspråk kräver undervisning av ämneslärare.
• Svenska språket förutsätter rika möjligheter till språklig interaktion i större och mindre grupper med kamrater som nått längre i svenska.
• att alla lärare arbetar språkutvecklande är en nödvändighet om nyanlända och flerspråkiga elever ska nå skolframgång.

Framgångsfaktorerna ovan understryks av Skolverket och Skolinspektionen och i forskning och empiriska studier bl.a. i följande böcker:

Skolans möte med nyanlända av Pirjo Lahdenperä, Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering av Nihad Bunar, Möte med andraspråkselever av Elisabeth Elmroth, Skolframgång i det mångkulturella samhället av Anna Lund och Stefan Lund, och Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid av Jim Cummins.

Språkutvecklande arbetssätt

Det finns metoder och modeller för hur man kan arbeta språkutvecklande konkret i klassrummet, men en undervisningsmetod i sig är aldrig tillräcklig. Det krävs att man som lärare har ett bredare, didaktiskt perspektiv på undervisningen och enligt Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket betyder ett sådant perspektiv att man beaktar följande frågor:

• Vem eller vilka är de som ska lära sig och vad kan de?
• Vad ska de lära sig? Varför väljs just detta innehåll och dessa mål?
• Vilka allmändidaktiska teorier lämpar sig för just detta planerade ämnesstoff?
• På vilka sätt engageras och utmanas eleverna språkligt och hur kan elevernas kulturella erfarenheter och modersmål tas tillvara i undervisningen?
• Hur kan man lägga upp den konkreta undervisningen och bearbeta ämnesstoffet så att alla elever har möjlighet att utveckla såväl faktakunskaper, förståelse, och färdigheter?

Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande är nödvändigt för att fler elever ska kunna nå skolframgång. Det är ett långsiktigt arbete som måste göras tillsammans. Eller som det står i Greppa språket på s. 133:

”Om alla lärare har en medvetenhet om språkets betydelse för lärandet och verktyg för att på bästa sätt möta elevernas behov, har fler elever möjlighet att nå de kunskapskrav som kursplanerna ställer. För att utveckla skolan till en språk- och kunskapsutvecklande miljö krävs att alla bidrar på olika sätt.”