Burlövs historia

Här kan du läsa om Burlövs kommuns historia och utveckling, vad namnet Burlöv betyder och om kommunvapnet.

Förhistoria

Trakten kring Burlöv och i södra Skåne har varit befolkad av människor i tusentals år. Landskapet var öppet och renflockar vandrade över den landbrygga som förenade Skåne med Danmark. Jägarfolk följde i renens spår och vid Segebro har man påträffat en av Sveriges äldsta boplatser. Det är rester av en lägerplats från senglacial tid för ungefär 11 000 år. Vid Arlöv backar mellan Granliden och motorvägen Malmö-Lund, har man funnit gravhögar och föremål från sten- och bronsåldern.

Den bördiga marken började odlas och små byar växte fram. Till de äldsta hör Burlöv och Arlöv, som liksom Sunnanå, kan ha bildats redan under folkvandringstid (400-500 e. Kr.). Mot slutet av 1100-talet när landet kristnats och sockenindelningen stod klar omfattade Burlövs socken byarna Arlöv, Burlöv, Tågarp och Åkarp. Sunnanå har tillförts socknen under tidig medeltid.

1800-talet

Vid skiftesreformen i början av 1800-talet splittrades byarna och gårdarna flyttade ut på jordbruksmarken. I Burlövs socken drabbades Arlövs by hårdast: den gamla byn norr om Sege å bröts sönder och endast en gård låg kvar på sin ursprungliga plats (gård nr 5). Den nya tätorten Arlöv växte fram där idag Lomma- och Lundavägarna möts. Här hade vid 1700-talets slut uppstått en samling hus vars husägare alla utförde dagsverken på den nyanlagda Arlövsgården. Arlövshusen blev kärnan i den hantverks- och industriort som växte fram under 1800-talet senare del. Arlövs tätort bredde ut sig på den mark som tillhört Tågarps by, bland annat byggdes Arlövs kyrka på byns mark.

Åkarps by drabbades inte lika hårt av enskiftet och flera gårdar låg kvar på sina gamla platser. Den stora omvälvningen för Åkarp kom med järnvägen. När järnvägslinjen mellan Malmö-Lund invigdes 1856 utvecklades byn efter hand till ett stationssamhälle med villor, småaffärer och en del mindre industrier.

1900-talet

I takt med att Arlöv och Åkarp expanderade tappade Burlövs by allt mer i betydelse. I de båda byarna hade befolkningen ökat så mycket att de räknades som tätorter. Arlövs municipalsamhälle bildades 1899 och Åkarps municipalsamhälle 1914. I sådana tätbebyggda områden i en landskommun gällde stans ordningsstadgor för bland annat brandtillsyn, byggnader och hälsovård. Fattigvård, barnavård och skolväsende sköttes för hela kommunen av Burlövs kommun.

Under många år diskuterade man Burlövs framtid. Skulle kommunen helt eller delvis uppgå i annan kommun eller fortsätta vara självständig? Redan 1908 kom förslag om att Arlövs municipalsamhälle skulle uppgå i Malmö. Under åren tillsatte man flera kommittéer och utredningar men inget avgörande beslut togs. 1950 föreslog man att kommunen skulle delas mellan Malmö och Lomma. Åsikterna om förslaget skildes åt i Arlöv och Åkarp, men grundtanken hade under alla år varit att inte dela kommunen. Efter att vissa förändringar i gränsen mot Staffanstorp genomförts, beslöt man att Arlövs municipalsamhälle och Åkarps municipalsamhälle skulle upplösas och uppgå i Burlövs kommun 1959. 

Burlövs namn

Namnet är bildat av Bure och ändelsen -löv. Bure var ett gammalt mansnamn som fanns i Norden innan kristendomen infördes. Ändelsen -löv eller -lef finns i våra äldsta ortsnamn och betyder arvedel eller arvegods. Ändelsen förekommer inom de gamla danska områdena.

Burlöv betyder Bures arvedel eller arvegods, det som Bure har efterlämnat i arv. Det syftar på marken som Bure ägde och som gick i arv till nästa generation. Vid sockenbildningen under 1100-talet gick byar samman för att bygga en kyrka och socknen blev sedan uppkallad efter den by där kyrkan placerades. 

Kommunvapnet

Burlövs kommun bildades 1863 när förordningen om kommunalstyre i stad och på landsbygd infördes. När Arlövs och Åkarps municipalsamhällen uppgick i Burlövs kommun 1959 ville man skapa ett gemensamt kommunvapen. Vapnet skulle gå i de skånska färgerna rött och gult.

Den antagna vapenskölden består av ett rött fält med en femuddig stjärna av silver över en sockerbeta med blad av guld. Silverstjärnan symboliserar Tora Vega folkhögskola, tidigare Hvilan, i Åkarp. Den är Sveriges äldsta folkhögskola och invigdes 1868. Sockerbetan symboliserar sockerbruket i Arlöv och dess betydelse för ortens framväxt och välstånd.

Tanken var att också Kronetorps mölla skulle vara med i vapenskölden och symbolisera resten av Burlövs kommun, men det blev inte godkänt.